Ingen tävling

Det blev ju ingen tävling denna helg, tråkigt! Ingen programträning heller. Men ändå lite skönt, faktiskt. På sistone har ju träningarna gått så himla bra, men hemma-passen har gått upp och ner och upp och ner, så det hade inte vart med något självförtroende vi hade gett oss ut på banan. Jag vet inte, men jag tycker heller inte att det kanske vore så smart att starta något då? Särskilt med en häst som Diana som inte har tävlat mycket alls, utan som man behöver ge mer rutin och erfarenhet. Då vill man ju att tävlandet ska vara en bra upplevelse och inte en negativ, vilket det kanske blir om man går in med inget självförtroende alls? Men även för min egen skull, jag vill känna mig redo för uppgiften, annars funkar det inte. 
 
Jag delade ju med mig av vår tävlingsplanering för ett tag sen, men vi får se lite hur vi ska göra med den. Mammas läkning kommer att ta tid och än så länge vet vi ju inte när mamma kommer att till exempel kunna vara med i stallet eller köra bil = pappa får fixa det mesta och då känns det lite taskigt att säga till honom att följa med på tävling och vara hästskötare medan han ska försöka att få allting att gå runt hemma. Sen ska jag inte soppa under mattan att vi kanske inte är helt klara för tävlingsbanan än så länge, för lite så känns det. Det går upp och ner men mest ner för det mesta, så jag vill känna mig mer säker i alla momenten samt trygg i vårt upplägg innan vi kastar oss ut på banorna. 
 
Vi får se hur vi ska göra, ska ta mig ett snack med mamma och Elin och se. Vänta eller inte, Elin kanske vill starta? Det viktigaste är att Diana får en bra upplevelse på tävlingarna och samlar rutin inför våra stora mål. Jag har tävlat och kan det, så för min del så behöver jag inte tävla för den skullen. Svårt det där! Med Duchess var det bara att tuta och köra, aldrig tänka efter för mycket och tänka att "men vi gör ju inte den slutan bra än..." för med henne tickade tiden på, det gör den inte på samma sätt med Diana. Vi ska ju inte prestera vårt bästa förrän om 3 år, hehe, så då kan vi lika gärna träna på och blomma ut då, eller? ;) 
 
 
Saknar så att tävla, dock!! Men, man får alltid ha i tankarna att ju bättre det går desto roligare är det ;) Saknar också att tävla med min fina ponny ♥



Tävlingsplanering

Skulle inte du kunna skriva ett tävlingsplanerings inlägg med Diana? Om du har det förstås :)
 
Fick denna fråga häromdagen, såklart kan jag göra det! Tävlingarna har känts sååå långt bort den senaste tiden, så har knappt ens haft någon plan, faktiskt. Har mer tänkt att träna på och känna av när det blivit dags att starta. Diana har ju vart som en berg- och dalbana under sommaren, hehe, och jag har inte vart sådär jättetaggad på att tävlat. Känt att vi haft så mycket mer kvar att ge innan vi ens kunnat tänka på tävlingarna men på sistone har jag känt den känslan jag velat känna och faktiskt anmält till några tävlingar! 
 
Diana har ju inte tävlat så mycket alls i sitt liv och det har gått ett par år sen dess, så min plan är att starta ganska så lätta klasser och ge henne lite mer rutin! Därför så är planen inte helt spikad, utan detta är bara en "skiss". Vilka klasser vi startar samt om vi startar får Diana bestämma, tänker inte stressa med henne utan ta det i hennes takt. Tänker heller inte starta om allt inte känns klart till 99,9%, hehe, utan vill gå in på banan med självförtroende och att vi båda känner att det känns lätt, så Diana får en bra upplevelse och ett gott självförtroende! Men såhär ser vår "plan" ut:
 
23/9 - Gripens Ryttarförening
Är lite osäker på om vi åker på denna eller inte, har ju precis hittat knapparna men har mycket kvar innan det sitter, så vi får se om vi startar eller inte. Vi är anmälda till en LB:2 i alla fall :)
 
14/10 - Vänsta Ryttarförening
Till denna tävling är vi anmälda till en LA:3, vilket känns som att vi borde vara ganska klara för tills dess. Tycker egentligen att LA-programmen känns så mycket lättare än LB-programmen, så vill helst gå ut i LA direkt.
 
28/10 - Katrineholms Ryttarförening
Denna tävling har inte öppnat sin anmälan än, men vi siktar på att komma med till den! I så fall startar vi även en LA:3 här. 
 
11/11 - Örebro Fältrittklubb
Eventuellt startar vi en LB:3 eller en LA:4, lite beroende på hur föregående tävlingar har gått. Om vi åker eller inte beror lite på väder och underlag, förutsatt att vi kommer med också. I så fall blir detta årets sista tävling, så tar vi några månader med en kortare, aktiv vila och så tränar vi på tills våren! Finns redan ett par tävlingar tidigt i början av 2018 på storhäst, så blir nog inte så långt uppehåll :)
 
 



Stress att utvecklas

Jag har ju alltid varit ganska lättpåverkad utav andra, oroat mig över vad andra ska tycka och suttit en massa press på mig själv utifrån vad jag förväntat mig att andra ska förvänta sig av mig. Det har ju visat sig på tävlingarna, där har det låst sig, men aldrig någon annan stans, förrän numera. Jag följer ganska många på olika sociala medier, många duktiga ryttare från ponny-nivå till Grand Prix och de delar med sig av nästan allt. Fantastiska träningsvideos, tävlingsvideos, bild på bild med en blågul rosett och ett resultat över 70% och så vidare. Ja, sånt man brukar vilja dela med sig av, liksom. Och så har jag ju min lilla blogg, som har ett par besökare varje dag. Där jag delar med mig utav motgångar, medgångar, träningar, tävlingar, vardagen i stallet och så vidare, vilket jag gjort i över 5 (!!!) år.
 
MEN någonting har gått lite tokigt, skulle man kunna säga. Någonstans så har det motiverande blivit till en stor press. Och i sin tur har det stört mig i min egen träning. Jag brukar alltid motiveras och inspireras av mina vänners och andras framgångar. Gåshuden var ett faktum på EM och tårarna föll på SM, liksom. Men att se hur alla verkar avancera, hur de dansar fram på träningar och presterar hur bra som helst på tävlingar, det stressar mig lite. Stress över att vi borde vara lite bättre än vad vi är, tvivlar på om vi har det som krävs och om vi kommer att räcka till. Och så ser jag hur Diana dansar fram med både mamma och Elin och vill så gärna visa upp det, men lyckas inte riktigt få till det. Vi, tillsammans, har liksom svårt med LB-rörelser medan andra ekipage i "vår" ålder tränar på betydligt mycket svårare saker. Vi tappar självförtroendet och jag har en känsla av att ingen annan stöter på problem på det sättet vi gör.
 
Jag skulle ju kunna stänga ner bloggen, mina sociala medier och sluta följa alla dessa ryttare men det vill jag ju inte. Jag vill ju blogga för min egen skull, filma och fota för min egen skull och följa andra för att kunna ta del av massor med olika tips. Men jag har ju tappat det där med att göra någonting för min egen skull, utan gör det för att visa andra att "vi kan ju, visste". Så, en förändring måste ske och det ska göras NU. Fokusera om, koppla bort alla andra och träna för min egen skull och för att nå våra långsiktiga mål. Men hur gör man det? Hur gör man en sån förändring? Har ni några tips? 
 
Detta har ju stött bort lite av det roliga med ridsporten. Allt jag gjort har blivit "för seriöst" och jag har glömt bort att man måste ha roligt och då blir både jag och Diana omotiverade. Det låser sig och vi stampar på samma ställe som innan, utan lyckan och det roliga kan vi inte ta oss framåt. Och så är jag så rädd att lämna min comfort-zone, att låta allting falla isär för att det ska kunna byggas upp och våga göra saker o-perfekt. Det kommer att ta ett tag att ta oss ur vår svacka, absolut, men jag ska göra det. Ska hitta tillbaka till glädjen, hitta motivationen och ta ett djupt jäkla andetag. För jag vet ju, att när jag får koll på mig själv så kommer jag och Diana att blomma ut. För Diana har det där lilla extra och när jag får till det sitter jag på min drömhäst, vi behöver bara få ta allting i vår egen takt och det är ju vår plan, vår väldigt långsiktiga plan.
 
 



Hästarnas personligheter

En av de många roliga sakerna med att vara så mycket i stallet och med sina hästar, det är ju att man lära känna sina hästar så himla bra. Tycker det är så roligt med hästar och deras personligheter, de är ju verkligen helt olika individer! Mina hästar är väldigt lika men ändå så otroligt olika, men båda är otroligt personliga och där märks det också en stor skillnad på dem. Dock är både så otroligt lättkränkta, om man ska hitta någon stor likhet mellan dem. Anser de att jag som ryttare gör något fel, säger till dem eller gosar med den andra framför ögonen på dem, då visar de sina kränkta uttryck eller säger till mig på skarpen ;)
 
Duchess går under smeknamnet drottningen eller damen i stallet och DunderDuddan eller Queen D av mig, vilket egentligen summerar hennes personlighet väldigt bra! Duchess anser sig själv vara bäst av alla i hela världen, ser ner på EM-ponnyerna på tävlingarna och får vi gå in på prisutdelning utan att vinna försöker hon galoppera om de framför. Lite divig, med andra ord! Kan bli lite frustrerad på mig om jag, enligt henne, gör något fel, särskilt om jag vill ta ner tempot lite, hehe. Vill hon gå någonstans så gör hon det, till exempel om hon vill äta eller inte vill stå i spolspiltan. Däremot är hon väldigt omhändertagande och skulle aldrig komma på tanken att göra något om hon hanteras till exempel av ett barn, då är hon verkligen världens snällaste. Lite osäker, så man får aldrig bli arg på henne utan vara bestämd men aldrig höja rösten. Ridmässigt har hon världens bästa arbetsmoral och vill alltid göra rätt, men det kan också vara en svaghet för henne då hon kan försöka slå knut på sig själv medan hon lär sig piaff och tölt samtidigt som vi ska göra en sluta, liksom. Tycker inte om att vara själv i stallet eller i hagen men tycker heller inte om för mycket närkontakt, utan Duchess bestämmer om hon och Diana ska klia varandra eller stå nära varandra. Lite konflikträdd, haha, så om hästarna i hagen bråkar så vänder Duchess huvudet åt ett annat håll och tittar bort under tiden. Duchess uppskattar inte kliande och sånt så mycket, men älskar att bli ryktad länge och att pussas! I uppställningen står hon alltid och skrapar i luften med det vänstra frambenet och har extremt svårt att stå still i längre än typ 3 sekunder.
 
 
 
Diana är ett par år yngre än Duchess och det märks, så att säga. Nyfiken på allt och lite barnslig, haha! Full med spån i huvudet, på kroppen och i svansen på morgonen och bryr sig inte så mycket om att bli smutsig, det är ju bara mysigt för då måste jag eller mamma borsta bort det ;) Och Diana älskar att bli borstad! Och få manen rykt, få hovskägget klippt, när man pillar på hennes mugg, när man masserar henne och så vidare. Man kan klia henne vart som helst och en sekund senare står hon och nästan sover medan överläppen blir hur lång som helst. Har väldigt dåligt bordsskick och har mash över allt efter att hon ätit, liiiite lätt för att bli lite väl rund. Sällskapssjuk men lite retsam, vilket lätt leder till att det blir bråk i hagen, men Duchess har ett ganska bra tålamod med sånt och står ut med Diana i alla fall. Diana tar livet lite med en klackspark, men kan vara lite lat att rida. Behöver verkligen få sin tid för att komma igång och har man henne ordentligt framme, då ställer Diana upp på nästan vad som helst. Man får dock lov att ha en bra tajming på henne, blir man lite för seg blir Diana lite irriterad och då säger hon till. Kan testa lite i hanteringen men visar man vart gränsen går så är det inga problem. Ser upp väldigt mycket till Duchess, hon är lite som Dianas största idol och Diana drömmer om att bli som Duchess i framtiden, hehe. Finns nog en liten diva även i Diana, så vi får hoppas att Diana inte förstår på ett tag hur bra hon egentligen kan och, förhoppningsvis, kommer att bli ;) 
 
 
 
Här är en bild som beskriver oss bra, haha! Duchess har tröttnat på att stå stilla och var överallt och ingenstans, Diana har fått syn på något långt borta och har inga problem med att stå stilla hela dagen och jag, ja jag är någonannanstans ;) 
 
 
 



220717 - Diana

Så, nu kommer det lite bilder på Diana också! Diana skötte sig så bra, vilket jag hade förväntat mig. Hon har mycket mer tålamod än Duchess och är duktig på att posera, så vi fick många fina bilder på henne! Hon är ju så himla fin. Ska tipsa er också om tränset ifrån BR jag köpt på Strömsholms Sadelmakeri, typ världens snyggaste träns!
 
 
 
 



Tidigare inlägg